Vad krävs för att definiera ett bra mått?
1.Robust
Att ett mått är robust betyder att vid varje givet tillfälle som måttet samlas in så ska det göras med samma förutsättningar. Till exempel, de flesta organisationer vill säkerställa och veta att deras kunder är nöjda. Ett mått som är väldigt vanligt är att mäta kundnöjdhet med hjälp av enkäter. Det är ett mått som inte är särskilt robust eftersom kundens humör och dagliga situation med stor sannolikhet kommer påverka hur hen väljer att svara på en enkät. Kanske har hen suttit fast i bilkö hela morgonen och tar ut all sin aggression på en ”tråkig enkät”… Det kommer nog inte ge ett helt rättvist svar. Ett alternativ är istället att välja mäta hur många kunder som aktivt valt att rekommendera oss till någon annan. Bara en nöjd kund kommer att rekommendera oss till andra!
2. Precisionsgrad
Ett mått som har hög precisionsgrad speglar väl den önskade insikten vi har, dvs vad vi faktiskt vill veta och förstå när vi tittar på vårt mått. Ibland kan två mått låta väldigt lika och ibland kanske man känner ”skit samma vilket vi tar…”, men ofta resulterar dessa två i helt olika insikter och ageranden i organisationen. Ett exempel är måtten antal bokade säljmöten och antal genomförda säljmöten – två mått som låter väldigt lika men driver helt olika typer av beteenden.
3. Enkelhet
Ett mått måste vara enkelt för mottagaren att tolka och förstå. Det kan därför vara bra att inte komplicera mått med olika kvoter, index eller uträkningar. Om vi kontinuerligt vill säkerställa att våra kunder väljer att stanna kvar hos oss så kan andel kundförluster vara ett alternativ på mått. Genom att mäta andel kundförluster introducerar vi både en täljare i form av antal kunder som lämnat oss och en nämnare i form av antal kunder, en ekvation som kan vara svår att ta till sig för vissa. Det kan därför vara enklare att mäta antalet kunder som har valt att lämna oss. Det svarar på vad vi vill veta och är enkelt för mottagaren att förstå!
Hoppas dessa tre principer hjälper er i valen av mått!
